Nyss hemkommen från en nio dagars pilgrimsresa i Polen är det några tankar kring himmelens drottning Maria som särkilt dröjer sig kvar. Varför är det så stark kontrast mellan Sverige och Polen i samhällets och kyrkans liv? I Polen sjunger församlingen som om det vore stor högtid också i vardagskvällarnas Mässa. Den heliga jungfrun Maria är ständigt närvarande i många människors vardagsliv.
Bröderna i den helige fader Kolbes klosterstad Niepokalanow blev till och med kända för att alltid hälsa varandra med att säga "Maria" när de möttes. På klostrets kyrkogård såg vi att varje man bland de hundratals gravarna hade namnet Maria som sitt eget, inskrivet på gravstenar formade med bokstäverna M och A, först och sist i Marias namn.
I de största pilgrimsorterna, Jasna Gora i Czestochowa och Kalwarii Zebrzydowskiej, samlas tusentals troende varje dag. Deras böner lyfts fram med trons iver och med kraft. Himmelens drottning vördas och får en hedersplats också på jorden. Samtidigt som vi i Sverige i maj månad hälsar Maria som "drottning över Nordens land" i fullt medvetande om att hon inte längre får mycket kärlek av vare sig makthavare eller folk...
Vad det beror på är höljt i dunkel. En av de tankar som slår mig är att samhället och kyrkan blivit beroende av varandra, eller möjligen att kyrkan gjort sig beroende av samhället. Utan Maria och utan tanke på Gud blir ett land fattigt, alldeles oavsett dess framgång i form av ekonomisk välfärd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar